Omöjligt uppdrag eller heltidsjobb?
Igår kom jag på den briljanta iden... Försöka få ordning på alla musikfiler på datorn. Det vill säga banta ner antalet mappar, få lite ordning och bättre överblick än vad jag har just nu. Jag började, och insåg snabbt att detta skulle bli ett omöjligt uppdrag eller något som jag skulle kunna jobba med dygnet runt i ja, ganska lång tid. Det första jag tänkte att jag skulle göra va att ta reda på hur mycket musik jag har. Detta kändes i sig som en omöjlig grej, kollade i mina musikmappat och där fanns ca 48 000 filer. Men då är inte alla musikfiler, å visste inte riktigt hur jag skulle gå vidare. Beslöt mig för att smeta in alla musik i MACen och låta iTunes ta reda på hur många filer det var, efter ca 14 timmar var all inladdning klar och resultatet var 40 320 låtar. Men frågetecken om 8000 filer i min musikmapp som inte är musik gjorde mig förbryllad. Så just nu sitter jag och försöker ta reda på vad detta är för filer. Tror det är omslagsbilder och spellistor... Spännande uppdrag, får se om jag någonsin tar tag i detta, iThues fixade detta rätt bra och tror jag nöjer mig med det.
/Redaktionen
p.s, detta inläggs skrevs enbart för att det ska uppdateras här. d.s
Sömnlös natt
Hum.. Att vakna vid 01-tiden är inte riktigt okej. Speciellt inte när man inte kan somna om och att det börjar dra i ögat först nu, när andra börjar vakna. Inser att det kanske blir en seg dag eller så kommer jag sova bort den. Det sistnämnda är ju mer potentiellt. Hur som hellst, natten har fördrivits med att kolla på Tre Kronor, Big brother, läst om minigrisar, spelat Rumble, wordfeud, Sudoku och Draw... Minigrisar är något jag är riktigt riktigt sugen på att skaffa, de är så ruskigt söta och verkar vara så otroligt charmiga. Däremot så känner jag ju att jag inte vill ha en minigris som är 100 cm lång å 50 cm hög å väger 80 kg. Jag vill ha en som är ca 20 cm hög, 30-40 cm lång å väger något proportioneligt till storleken. Men det är väl ingen möjlighet att få en sån liten sak.
-----
Men satt nu å prata med en mycket klok vän om att skaffa gris. Å vi kom fram till att det kanske inte är ett djur jag vill ha nördvändigtvis utan att det är någon att bry mig om, ta hand om å få ge kärlek jag egentligen behöver. Å någon sån finns det inte, ingen flickvän och inga barn. Det andra känns rätt skönta att inte ha. Men det förstnämnda vore inte så fel. Å på tal om flickvän så finns det en tjej som verkligen är förbjuden frukt men som är så ruskigt intressant, spännande och lik mig att det nästan är skrämmande.
------
Allt roligt är förbjudet
/Redaktionen
Barndomsminnen
Igår jobbade jag dagen, det vill säga 07-15:30. Men eftersom jag inte hade tagit någon rast så gick jag kl 15. Hungrig var jag och kände inte alls för att åka hem å laga mat. Kände att pizzerian hade mycket enklare lösningar på min hunger. Tänkte att jag skulle kolla med syster vad hon hade för sig, hon va hemma och bakade, givetvis var hon hungrig så det var bara för lillebror att bjuda på pizza. Efter pizzan och lite gött tjöt med syster så skulle vi vila oss lite innan hennes styvbarn kom hem. Dottern fyllde 10 igår och skulle firas. Vi skulle se "Den bästa sommaren" som lugnet före stormen, å givetvis somnar vi i en varsin del av soffan. När ungarna sedan kom hem så vakna man till liv. Det blev våfflor, sylt och glass på önskemål från födelsedagsbarnet.
Efter maten fick hon öppna sina presenter och bland annat fick hon SIMS 3 till Wii... Så det började hon sysselsätta sig med.
Jag och syster bestämde oss för att spela lite spel.
Vi inledde med två omgångar Othello, rättvist så blev det en varsin seger för oss. Å fan va kul de är att få tänka till ordentligt. Jag hatar att förlora i allmänhet och mot syster i synnerhet.
Sen efter det så blev vi riktigt nostaligska och skulle spela Labyrinten.. Sagt och gjort å givetvis vann ju jag :D
Kom å prata på att det spelat har vi verkligen spelat hela våra liv... Ända sen vi kom till Sverige 1990 har vi spelat Labyrinten och Råttfällan. Vilka härlga minnen!
/Redaktionen
När Malin ska firas så ska det va ordentligt
Lördagen 24/3 var dagen då Malin skulle firas, detta skulle göras ordentligt och därför var festen planerad sedan lång tid tillbaka. Jag däremot som är en riktig åsna ibland hade inte den framförhållningen att kunna planera inköp av present. För det första hade jag ingen aning om vad jag skulle köpa. Men eftersom jag och Lois hade samma bekymmer så slog vi våra kloka (?) huvuden ihop och skulle ge oss ut på stan. Detta är lördagen då jag jobbar till 13... Men att få sluta när man egentligen ska är ett fenomen som inte alltid funkar på sjukhuset. Därför blev jag kvar till 14-tiden innan jag kunde dra. Lois satt å vänta och nu blev det stan, vi kom efter en stund fram till ett bra koncept som vi skulle köra... En drinkshaker, roliga sugrör, eftersom Malin har förkärlek till manliga könsorgan så blev det sugrör som var formade som penisar. Jag hade även en tanke på en bok med drinkar, men det hade Malin redan så de bidde inte så. Denna brilljanta idè gick nästan i stöpet då affärerna i stan helt plötsligt börja stänga när jag och Lois käkar.... Stress! Ut till bergvik bar det och där fixa vi ihop presenterna. Å klockan hade då tickat och blivit på tok för mycket. Vi insåg att vi inte skulle hinna till 19. Men va gör det, fint folk kommer alltid sent!
Hem å duscha, klä sig och knäcka bärsen va det som stod på schemat... å 1,5 timme senare och 3 öl senare så var jag på väg in till stan. Där skulle jag möta Lois och Erica som skulle åka med mig. Eftersom allt drog ut på tiden så blev skjutsen upptagen med annat, därför räddade världens bästa Angelica livet på oss tre. (Malin hade slagit ihäl oss om vi blivit senare) Vi kommer fram och stämningen är på topp! Vi kommer in och snart serveras välkomstdrink som jag lyckas missa, vad hände där? Presenterar mig för överiga gäster, totalt tror jag vi är 16-17, ett härligt gäng med väldigt mycket olika stilar. Kvällen i ära skulle ha Hattema, min ide om huvudbodnad gick också åt helvete. Tanken var att jag skulle skulle ha en karraktäristisk operationsmössa som jag skulle knyta under hakan med en löjlig rosett, det glömde jag att fixa, reservplanen var en OP-mössa i svampformat. Detta gick också åt helvete då jag troligen kastat den jag hade. Därför skulle min popcornshatt bli räddningen för kvällen. DENNA glömmer jag givetvis också. Å där är jag på en hattfest, utan hatt! Illa! Lyckligtvis hittade jag en Burger King-krona som fick bli min vän för kvällen.
Tiden gick, Bacaardin flödade och plötsligt var det dags för MALINQUIZ... Ett gäng frågor om Malin i all sin enkelhet.. Vi delades in i två lag, Jag som lagledare för ett lag och Lois som lagledare för det andra laget. En mycket jämn drabbning som slutar oavgjort och avgörs på utslagsfråga. Vilket vi i Lag Fredrik givetvis kammade hem. Vi fick ett pris bestående av en gurka som smyckats med gelèhallon. Ingen i laget var särskilt intresserade av priset. Däremot var jag en stolt vinnare och en godhjärtad och ödmjuk sådan och delade med mig av priset till det förlorande laget.
Kvällen gick och man snackade med skönt folk, endel skulle dansa, något som jag va på tok för nykter för. Blandade drink viket Tova blev förtjust i då hon aldrig druckit en så god P2 som den som jag gjorde.
Kvällen förlöpte väl och man snackade med skönt folk, dunkade skön musik och drack gott.
Denna natt skulle klockan ställas om, vilket blev dramatiskt för oss som tydligen skulle åka buss hem. Jag, Lois, Fredrik och Tova beger oss ut i natten, till busshållsplatsen och står å väntar, vi kommer på fyllan fram till att vi troligen är en timme sena, vi bestämmer oss för att testa att lifta innan vi går tillbaka. Första bilen kommer å tummarna åker upp... Å tro på fan! Bilen stannar... Vi drar till bilen och däri sitter världens underbaraste kvinna. Hon ställer givetvis upp och kör oss till stan. Hon skulle ändå hämta sin dotter som varit på krogen.
Men hur stor sannolikhet är det att någon stannar 3:27 på natten mitt ute i skogen ungefär? För 4 ungdommar? Hon gjorde det! Hon vägrade senare ta emot bensinpengar! Trevligare dam får man leta efter! Hon förtjänar all heder i världen! Tänk om alla vore som henne!
In till stan, dumpade Tova på rud, och vi andra tre drog till stan, Citygrillen och köpte käk, där skiljdes jag och Lois från Fredrik som drog hem. Jag och Lois gick hem till henne, käkade och bestämde oss för att sova. Å så bidde det!
Sen vaknade jag givetvis tidigt, eller ja inte tidigt men tidigt för att vara på bakfyllan. Lois sov så gott så bestämde mig för att jag går ut med Ängla en sväng så får Lois sova kvar. Sen efter promenaden sov vi en stund till innan det var dags att gå upp. En solig eftermiddag spenderades på Sandgrundsbryggorna tillsammans med Lois och Hannah. Trevligt trevligt! innan jag vid 17 åkte hem till Hammarö.
Måste tacka Malin så hjärtligt för en toppenkväll som inehöll det bästa! Sköna människor, skön musik, härlig stämning och ja, en toppenkväll! Å återigen GRATTIS på 21-årsdagen min vän!
/Redaktionen
Ett inlägg med innehållsvärde
Idag har jag tänkt att faktiskt skriva ett inlägg med lite innehålsvärde. Detta föranledsa av att det dels finns endel att skriva om och för att jag faktiskt känner för att skriva. Som alla människor med någon som helst kunskap om livets vessentligheter vet så pågår SM-slutspelet i hockey. Mitt älskade Färjestad tog under förra veckan ledningen mot HV med 2-0 i matchserien. Något som dessa vidriga smålandsfi**or lyckats ta ikapp. Hatten av för det, det är ju trotts allt ganska starkt att göra. Idag spelad match 5 och det känns som det är lite av en vinna eller försvinna match för Färjestads del, även om det inte avgörs så känns det som en ruskigt svår uppgift att vända matchserien igen om HV skulle råka vinna. Men som sagt, ingenting är omöjligt. I detta slutspel så är det ändå AIK som imponerar mest på mig, för andra året i rad lyckas detta Stockholmslag slå ut seriesegraren, de har verkligen slagit ut underläge och det är verkligen imponerande. Men som man pratat med annat folk om, AIK har verkligen inte haft NÅGOT att spela för, dels för att ingen räknar med dem och sen för att man vet att AIK är mer än nöjda med att bara gå till slutspel. Just nu är allt bara plus. Det som är lite oroväckande är att AIK är ett lag som mycket väl skulle kunna ta sig till final, skrälla där och inkassera ett SM-Guld. Skulle det hända så är det riktigt vidirigt då jag inte unnar denna klubb ett skit.
--------
Det andra Stockholmslaget, Djurgården, roar sig febrilt med att kvala för att stanna kvar i elitserien. Å på tal om DIF, jag måste söka upp en av mina favoritdjurgårdare, Therese :) Undrar om jag har kvar hennes mailadress..?
-----------------------
Jobbläget är ganska segt nu, inte inbokad på något denna veckan förutom Fredag dag, detta beror på att de inte kan/får/vill boka mig mer då jag redan (med de 3 passen jag har bokade) arbetat lite för mycket, dvs över 165 timmar. Det är synd för jag skulle gärna gå in och jobba mer än heltid. Tjänar bra så de skulle vara kul. Vi får se vad som händer, eventuellt dyker de upp något akut och då kanske de tar in mig ändå. Man kan iaf hoppas.
Blivit erbjuden sommarjobb där nu... Just nu sitter jag och är lite fundersam på om jag ska tacka Ja eller om jag ska avvakta lite, har nämligen skickat in CV och liknande till ett annat ställe och där de ev fanns möjlighet till med än bbara ett sommarvik. Även om jag vet att man som timvik på psyk får jobba rätt mycket så är det en osäkerhet som inte är rolig att leva med. Men som sagt får se vad som sker där. Var på besök på NÄL också under vecka, men intrycket jag fick av chefssjuksköterskan var inte det bästa, hon tog sig knappt tid med mig, hon kom för sent och var tvungen att avbryta mitt upp i allt. Så känslan är inte den roligaste för att vara där.
----------------------
Jag måste ringa vårdcentralen också..
Detta på grund av att jag under 2 nätter nu haft en puls på ca 110 slag/minuten när jag ska sova. Det är ju inte riktigt okej, å betraktas som takykardi. Undrar om detta beror på någon infektion, dålig kondition eller om jag har ett patologiskt hjärta. Kan vara bra att de får kolla över det iaf, när jag ändå är där så ska jag ta upp detta med min astma som jag egentligen inte har men som jag besväras av och som astmamediciner hjälper emot.
----------------------
/Redaktionen
Hum...
Vad gör man nu då?
Har bara 3 pass kvar inbokade denna månad och jag kommer troligen inte bli bokad på något mer då jag kommer gå på övertid och därmed kosta rätt mycket. Detta är segt då det är ganska mångt kvar på månaden. Måste säga att det kommer bli äckligt tråkigt att inte ha något att göra.
Men om de blir så, ja då är de bara att gilla läget :)
Skriver mest nu för att jag fått påtryckningar om att jag är dålig på att skriva.
HATA HV
Tänkvärt
Alkohol är ett lösningsmedel.
Det löser upp familjer och äktenskap,
Tar bort lycka, trygghet, framgång, intimitet och kärlek.
Tar även bort visioner, hopp och ekonomiska tillgångar.
Och till slut, den fysiska hälsan!
Det enda alkohol inte kan lösa är problem!
Vilken tystnad
Denna blogg har präglats av tystnad den sista tiden. Orsaken till det är att det inte finns mycket spännande att raportera om i mitt liv för tillfället. Det jag gör är att jobba, äta, sova och nån gång även träffa lite vänner. Men överlag händer det inte mycket. Våren börjar nalkas och det säkraste vårtecknet är att Färjestad spelar slutspel och det dammar ordentligt efter bilen när man kör på grusade vägar. Solen skiner när jag åker hem och sover.... Dvs efter nattjobb.
Detta med jobb är intressant, jag är timvikarie och började på Psykakuten i september i förhoppning om att få jobba ca 6-10 pass/månad och kunna få lite pengar. Nu är fallet inte så... Jag jobbar som en galning och nu i mars har jag redan jobbat 115 timmar. Inbokad på massa mer och akuta tider kommer dyka upp så det råder ingen tvekan om att jag får lite pengar :) Jobbar även på PIVA nu.. Som är en psykiatrisk intensivvårdsavdelning, och även om arbetet är olikt det på akuten så trivs jag även där. Jobbar hellst nätter där... Under helgen har jag jobbat och hafty turen att ha riktigt bra kollegor med mig.
Men frågan är, vad sker i sommar?
/Redaktionen
Jösses
Detta blogginlägg kommer nog bli det absolut sämsta i denna bloggs historia tror jag. Jag har verkligen inte ett skit att skriva om. Min bloggtorka är i modell större... Skönt att man inte har så många läsare som bryr sig iaf..
För övrigt har jag nyss vaknat, jobbat nätter denna vecka och har vänt på dygnet rätt ordentligt, inte mig emot. Nätter är charmiga, mysiga och väldigt lugna. Så nu jobbar jag två nätter till och sen är jag ledig 1 dag... Då, på fredag, ska jag se när Mikaela tar examen, efter tre års intensivt kämpande är hon äntligen färdig sjuksköterska. Glad för hennes skull, hon har redan fått sig jobb.. Vilket tyder på att hon är bra. Hon kommer garanterat bli en superbra sjuksköterska ! STOLT ÖVER HENNE!
Sitter här och lyssnar på Takida, det är verkligen inte min typ av musik men deras "You learn" är så ruskigt bra. Min kollega Sofia tjatar på mig om att jag ska bli med på dem när de gästar Nöjes den 27:e, men de va snuskigt dyrt och vet inte alls om jag vill lägga mina surt förvärdvade pengar på dem...
Dessutom behöver jag spara lite, ska bjuda mamma och pappa till Italien i sommar... Vi ska dit, heeeeel familjen..
Mamma, pappa, syster, systers pojkvän + 3 barn, hans föräldrar och hans bror med familj. Jösses.... Lite trist att inte ha någon mer i min ålder... Men jag klarar mig... Ska ligga och dricka drinkar hela veckan och bara ta de lugnt. De negativa är att de andra säkert vill flänga runt på ön och se sig om... Å jag vill bara ta de lugnt. Nåväl, den dagen tar vi det problemet.
NU ska jag ta och duscha av mig och sen kanske bege mig mot Malin för den sista insattsen i hennes hemsjukvård.. Idag får jag belöning i form av Tackos... Igår bestod det av Japp, Fanta och Chips... å i förrgår av fläskkarrè och pommes... Jag gillar detta!
/Redaktionen
Malin & hennes otur
Detta inlägg ska tillägnas Malin helt och hållet. Det är fan vilken otur den kvinnan ska ha alltså. När hon var på studentresa till Turkiet för 2 år sedan så skulle hon leka fågel eller något å hoppar från en hög klippa och lyckas skada ryggen med sjukhusvistelse och förstörd resa som följd. Det är ju vad man kallar otur även om hoppet var frivilligt. Nu då, hon var till Stöten förra veckan och skulle festa, åka skidor och ligga med killar. Men så blev det inte, eller jo hon fick väl ligga nån gång men det andra gick det väl mer åt skogen med. Andra kvällen så står hon hemma i stugan och dansar med sin vän. Av någon skum anledning hoppar knät ur led och hon trampar snett. Smärtan är olidlig och det blir ambulans. Knät på plats och hon kommer hem igen, men smärtan i foten ger sig inte. Därför röntgas denna och det upptäcks att den är bruten. Nu väntas operation... Två nätter på sjukhus! Lyckad resa. Så nu sitter hon hemma i Ulvsby och är mer eller mindre handikappad.
Mycket trist för henne eftersom hon sett fram emot denna resa länge,
Något jag kan fråga mig är hur man tänker om man kallar en person som nyss skadat sig, mår dåligt och är ledsen för "Partybreaker" är för mig helt främmande. Även om man menar det som skämt får man väl ha lite fingertoppskänsla och tänka sig för. Vad man fått höra av Malin så har agerandet från hennes resesällskap varit ytterst tveksamt. Det är trist för henne att märka hur personer som hon ansett va bra vänner nu helt prioriterat annat än att hjälpa sin vän. Skumma människor det finns.
Jag tycker synd om dig Malin och hjälper dig mer än gärna!
/Redaktionen
Besök på Karolinska Sjukhuset i Huddinge
Igår så begav jag mig på en intresssant reda till den Kungliga Huvudstaden med destination Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och dess intensivvårdsavdelning. Här skulle det bli anställningsintervju.
Dagen började tidigt, nästan lite för tidigt kände jag men det gick bra ändå. Funderade länge på om jag skulle ta tåg eller om jag skulle ta bilen. Det slutade med att jag tog bilen eftersom att KS Huddinge dels inte ligger i centrala stockholm och att kollektivtrafiken i Stockholm tar rätt lång tid och sen för att det antagligt skulle gå mycket smidigare med bil. Så bilen och jag begav oss ut i det snöklädda landskapet och våran 30 mil långa resa.
Problem som kan uppstå med kalla bilar, endligt temperaturmätaren i bilen så var det -13 grader och givetvis fungerade inte vidrutespolaren.. Misstänkte att det blivit isbildning i munstyckena och hoppades på att detta skulle lösa sig av egen maskin. I Örebro tröttna jag på detta och gick in på biltema och köpte mer spolarvätska som jag hällde i, i en förhoppning om att det skulle tina. Jag åkte vidare och försökte spruta rent rutan... I Helvete att de gick, men nu uppstod en skillnad. Det lukta spolarvätska när jag försökte spruta. Strax innan Eskilstuna kom jag på mig sjkälv med att jag skulle kolla motorhuven och alla ledningar till rutan. Där fanna problemet. Slangen hade lossnat i en skarv och vipps var problemet helt löst. Nu funka spolningen och jag kunde äntligen få bra sikt...
Till stockholk kom jag nästan 1,5 timme innan mötet, skönt å ha god tid på sig, misstänkte köbildning, problem med parkering och att jag troligen skule gå vilse inne på sjukhuset. Nu gick alla dessa tre grejer nästan skrämmande bra.
Jag letade upp IVA och satte mig på en stol utanför och vänta på att klockan skulle gå.. 12:40 ringde jag på och blev insläppt. Fick vänta en stund innan jag fick träffa chefen. Vi satt och pratade en stund precis som en vanlig intervju. Vi prata om mig, mina erfarenheter, förväntningar osv... Sen berätta hon om patientklientel, arbetssätt och vad som förväntas av personalen på IVA. Sedan blev det en rundvandring i detta högteknologiska värld. Att notera är att det är ungefär 20% människa och 80% apparater som finns på en IVA sal. Även innan förstod jag ju att IVA är väldigt avancerat och att man verkligen har de sjukaste. Har ju även sett hur en IVA sal ser ut i Karlstad, men här vara det ännumer apparater. Hur som hellst, var en fruktansvärt fräch och tilltalande avdelning. Nyrenoverat, anpassat för att vara både patient och personalvänlig. Under rundvandringen dök en mängd frågor upp som man kunde ställa och som jag fick svar på.
Efter rundvandringen så berätta chefen där att det var över 250 sökande till tjänsten och att de valt ut 10 stycken för intervju. Redan innan förstod man ju att ett jobb på ett ställe som detta är eftertraktat, men 250 ansökningar var väl ungefär 200 mer än va jag kunde räkna med. Det var väldigt bra att veta detta, nu kommer det inte kännas jobbigt om man inte skulle vå jobbet. OM man konkurerar med 249 andra så är ju annolikheten relativt liten. Men som sagt, bara tio på intervju. 10% chans ;)
Efter intervjuen så styrde jag mot Karlstad. En enkel och snabb hemresa efter ett intressant besök på en av sverige största intensivvårdsavdelningar. Givande dag helt klart! Nu återstår de att se om man får jobbet eller ej. Men för att vara på den säkra sidan har jag börja ringa runt till andra ställen för att visa mitt intresse. Jakten på jobb fortsätter. Å ja, det ser ut som det kan finnas en öppning här, någonstans i Sverige som jag tror riktigt starkt på. Fortsättning följer....
Måste även berätta att jag var hos min syster i måndagskväll å spelade Buzz, hon fick totalfnatt och satt i stort sett å bara skratta.. Hon skyller på bebishormonerna och jag kan tacka för att hon inte sitter och grinar.
-------
Nogtjatat för idag!
/Redaktionen
Året 2011
Snart har hela 2011 gått och med det ska den årliga summeringen skrivas. Detta år har varit riktigt spännande på många sätt. Även tuffa saker har präglat men ingen medgång utan motgång och man klarar av mer än vad man någonsin kan föreställa sig. Året började med att jag firade in det nya året med syster hennes familj och vänner, mycket trevligt. Men det är inte det som detta ska handla om, utan vad som hände år 2011. Året inleds med att jag går som timvikarie på avd 6 och avd 15 på CSK. Vinterkärksjukan härjar och de är mycket extrajobb i och med sjukdom. Den 6 januari dammar vi av skidorna, fyller bilen med alkohol och åker norröver med destination Sälen och Lindvallen. Där skulle en vecka avnjutas med vänner. Veckan blir inte riktigt som någon planerat. Sjukdom, kärlekstjafs och folk som var allmänt tråkiga och klagade på att nöje kostade. Veckan blir aningen sargad men alla överlevde.
-------------
Väl hemma i Karlstad så tar mitt 4 månader vikariat vid på avd 15. Där jobbades de för fullt och man träffa på mycket trevligt och mindre trevligt folk. Det var en lärorik tid men som fick ett snöpligt slut… Redan i januari så börjar jag känna mig hängig. Det börjar som ett starkt illamående i samband med vinterkräksjuka på avdelningen och jag trodde att jag för första gången skulle få skiten. Men nej, det gav sig men med resultat minskad matlust. Matlusten kommer inte tillbaka och en seg och långdragen förkylning tar vid. Denna förkylning ger sig inte och i slutet mars går jag till doktorn och de konstaterar att jag har bihålsinflammation. Nässpray och pencillin fick jag för detta… Å mådde för en tid bättre. I april umgås jag mycket med Theres och vi är väl på gång med något efter att jag blivit ställd ordentligt mot väggen gällande känslorna. Tiden går och i april börjar dramatiken…
-----
Den 18e april åker jag till jobbet som vanligt. Paula i receptionen frågar mig hur jag mår och tycker jag ser sliten ut. Hon noterar att jag ofta går och sätter mig och ser helt slut ut. Detta är något hon lagt märke till några veckor och att jag aldrig ser pigg och glad ut som i början. Dagen går och jag får gå hem… På tisdagen vaknar jag med ett starkt illamående, nacken och ryggen är stel och jag börjar förstå att detta inte är bra på något sätt. Men jag ska jobba dag så de är bara att gå upp och göra sig klar. Men inser snart att detta inte går och på väg till jobbet bestämmer jag mig istället för att åka till akuten, med tanken på att jag han ha meningit. Upp till akuten och där är läkaren snabb med att misstänka detsamma som jag, blodprover, blododlingar och ett prov på ryggmärgsvätskan. I detta skede ser alla mina prover bra ut, ryggmärgsvätskan är klar och fin, precis som den ska vara. Jag får gå hem med ordination att ta det lite lugnt… Troligen virus meningit, vilket går över av sig själv. Onsdagen mår jag ruskigt bra, jag är ledig och byter däck på bilen. Åker med Theres till Bergvik där vi går omkring en stund innan jag inte orkar mer. På väg till bilen möter vi en kollega som tycker jag ser hemskt sjuk ut. Slö, stel och riktigt blek. Vi åker hem och ser på film.
----
Torsdagen vet jag inte riktigt vad jag gör, det jag vet är att jag är å umgås med Theres och hennes vänner innan de ska på krogen. Hämtar dem även därifrån och sover hos Therese. Fredagen har jag fått återberättad, att jag vaknar vid 05-tiden och fryser, det är 26 grader i lägenheten, jag har 3 täcken på mig och fryser. Theres förstår att jag är dålig men låter mig sova. Vid 11 tiden så börjar jag yra och är svårkontaktad… Hon tror jag simulerar lite och låter tiden gå. Mamma ringer vid 12:30 och då är jag så borta att jag inte fattar något, troligen är jag ett dygn innan och jag tror de är mitt i natten. Mamma blir orolig och vi lägger på och jag blir okontaktbar. Therese ringer mamma och pappa, pappa kommer genast och hämtar. Omgående åker vi till akuten där jag mer eller mindre är helt borta. Jag kan inte gå ur bilen själv varpå vi får åka in i ambulansgaraget och jag blir utlyft av sköterskor. In på akutrum och en rad undersökningar sätts igång. Inom loppet av nån minut står medicnläkare och infektionsläkare på rummet och de börjar arbeta. Blododling, provtagning, dropp, ekg övervakning, blodtryck hit och blodtryck dit. Min normala kroppstemp ligger på 35,5 och nu har jag 39,6 så fattar alla där att de är tämligen allvarligt. Tiden går, kanske 20 min innan de bestämmer sig för att de ska sticka mig i ryggen igen för att se hurvida ryggmärgsvätskan förändrats. Detta går inte, skriker så fort de rör mig ungefär. Det slutar med att narkosläkare försöker utan resultat och att de får ge upp. Vidare följer nu 10 långa dygn på infektion.
------
Det var en jobbig tid och de är inte förrens på måndag eftermiddag/kväll som jag börjar minna helt och hållet. Helgen där var väldigt luddig. Det var viktigt att bli frisk för i maj skulle jag dra till Göteborg på jobb. Nu blir det inte riktigt så, jag åker mycket riktigt ner till Göteborg men pågrund av läkemedelsreaktion så blir det ganska snart en natt på MIVA på Mölndahls sjukhus innan jag sedan på måndagen åker hem till Karlstad igen. Hemma i Karlstad blir det besök på akuten pågrund av den klåda och de utslag jag fått efter läkemedlen på infektion. Blir snällt att stanna på MAVA en dag innan jag får träffa en hudläkare som skriver ut salva.
----
Under onsdagen lyckas jag sabba allt med Theres och hon blev där ja, något av ett minne. Vi har idag ingen kontakt eftersom jag inte vill det.
-----
Den 30 maj börjar jag i Göteborg till slut, behövde visst tid att återhämta mig från sjukdom plus separationen med Theres som tog rätt hårt. Kan ha och göra med hur hon så snabbt svängde från en sak till en annan. Men nog om henne. Jobbet i Göteborg, hjärtintensiven på Sahlgrenska sjukhuset. Vilken spännande utmaning. Jag hade varit timvikarie på hjärtavdelningen här i Karlstad, men detta var något annat. Aortaballongpumpar, heartmates, ex-cor, ambulansEKG direkt på avdelningen… Det tog inte många dagar innan jag var helt frälst i kardiologins näste. Detta var en sommar som jag har lärt mig extremt mycket av. Trivdes extremt bra på HIA och sakar den tiden oerhört. Sommaren passerade ganska snabbt och i Augusti ringer de från psykatrin här i Karlstad. Avdelningschefen för psykakuten ringer och frågar vad hjag har för mig och om jag har lust att komma och jobba hos dem. Eftersom jag inte har något för mig så kan jag absolut göra det. Sagt och gjort!
------
Det inleddes med tre nätters bredvidgång och sen gick jag ensam på timtid, å gör så än idag. Å vad jag vet gör jag de säkerligen i morgon med. Men ska i ärlighetens namn säga att jag söker jobb för fullt. Jag är ingen timtidare och de är inget jag trivs med. Jag vill ha lite planering. Nu under hösten har jag även pluggat in psykologi b kursen. Vilket också var intressant, inföskaffade ett till VG i betygssamlingen. Även om jag blev grymt besviken på att jag inte fick mitt MVG.
-----
Hockeyn under år 2011 har verkligen varit kontrast från vår och höst. I våras stod Färjestad som svenska mästare och man bevittnade guldmatchen i Löfbergs Lila Arena. Visst är det en härlig känsla att vinna guld, men det var inte den känslan de va 2002 eller 2006, känslan 2009 var avtrubbad men detta var något annat. Efter en seg natt med firande så kunde jag åka hem och sova nöjd.
------
Hösten som kom började i mer eller mindre katastrof för Färjestads del och spelet var allt annat än tillfredställande. Jag kände inte igen Färjestad och jobbet som publikvärd i arenan känndes tråkigt eftersom man inte fick nån kvalite tillbaka. Men inget ont varar för evigt, lagom nu till matchern innan juluppehållet så började målen trilla in och poängen likaså. Färjestad klättrade i tabellen och just nu behöver man inte skämmas.
-----
Vänner är något som funnits under hela året, vissa kommit, andra gått. Esmeralda är mitt eviga stöd och bättre person att fråga om råd finns nog inte. Hon kom även på iden om att skriva en bok om mig när jag är 30 år. Vi får se om det blir sanning eller inte, annars var det en rolig ide. Mikaela och jag fick under året mycket bättre kontakt, vi pratade mycket i telefon när jag va sjuk och när jag va i Göteborg. Vi umgick och vi fann varan riktigt bra. Det känns kul för hon är en så glad, sprallig och skrattvänlig tjej som verkligen får en på bra humör. Andra människor som man kommit riktigt nära under 2011 är Malin, Angelica och jacob för att nämna några.
------
Jacob, denna småländska gosse och jag fann nog varan riktigt ordentligt när vi spenderade ett par utekvällar tillsammans i Karlstadnatten. Dessa oförglömliga kvällar har gett oss fina minnen, eller iaf saker som vi hade kul åt då och som vi försöker minnas idag. Oavsett, jävlar vilken kille!
----
Andra vänner har man växt ifrån och man känner att man inte har något gemensamt med. Endel känns som förluster och andra känns inte alls. Det är dock trist när det blir så och en av parterna inte bryr sig. Men det kan aldrig bli mitt problem att någon annan är konstig och inte upptäcker när de gör fel.
------
2011, december månad, snön är istortsett frånvarande och den där riktiga julstämningen har inte infunnit sig ännu. Förhoppningsvis kommer den snart, eller så gör den inte det och då är det skitsamma.
----
Det absolut roligaste i år har nog ändå varit den nyhet som jag fick veta i augusti... Jag ska bli morbror :)
Syster är på smällen och i April-maj ska den komma. Det ser vi alla fram emot :)
Nu ska jag ta och sluta skriva och önskar er alla som orkat läsa ända hit, God Jul!
/Redaktionen
Att göra 2012
Jag har funderat på vad jag gjort under 2011 och om mina personliga mål har nåtts upp.. Å måste nog säga att detta varit ett bra år på många sätt. Jag har tagit klivet ut i en annan del av världen och lärt mig oerhört mycket. Det intressantaste är nog hur jag känner att jag utvecklats och blivit som en annan person jämfört med julen 2010. Mycket av detta har jag folk att tacka, vilka tänker jag inte ta upp något mer ingående. Men det finns några nyckelpersoner som verkligen varit inspirerande, motiverande och knuffat i ryggen i exakt rätt stund och mot rätt riktning.
--------
Nu är snart 2011 slut och 2012 ska ta vid.
Vad ska man sätta upp för mål för detta år? Jag har suttit å funderat lite. Å kom på att jag köpte Nationalencyklopedins uppslagsverk. Varför inte läsa det? Så det får bli ett mål, läsa alla 20 böcker, sida upp och sida ner... Läser jag två böcker i månaden så är jag färdig i oktober. Kanske lär man sig något...
Spännande!
/Redaktionen
Håkan Juholt
Idag publicerar aftonbladet denna artikel:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14092220.ab
Den handlar om Håkan Juholts "Förlåt-turne". Efter mediahysterin kring hur han fifflat med bostadsbidragen så bestämde sig denna herre för en landsomfattande turne med målsättning att vinna tillbaka väljarnas förtroende. Detta har väl gått hur som hellst då undersökningar visar att Socialdemokraterna bara tappar och tappar.
----------
Nu till det intressanta...
Han påstår att han inte gjort några fel, men när media uppmärksammar detta så betalar han tillbaka pengar OCH han ber om ursäkt. För det första, varför ber man om ursäkt för något man inte har gjort? Jag menar, har han gjort fel så ska han be om ursäkt. Men om han inte har gjort fel så finns det inget att be om ursäkt för. Detsamma gäller pengarna, har han fifflat till sig penarna ska han givetvis betala tillbaka. MEN om han fått pengarna på ett sätt som kan betraktas som okej (regler och lagar i sverige är ju mer en tolkningsfråga än definitionsfråga) så kan han lika gärna behålla dem.
-----------
Han är ju långt ifrån den enda människa som ber om ursäkt för något som den inte har gjort. Det är ett intressant fenomen och något som jag tror undermedvetet ligger i att vi vet med oss att vi just har gjort fel i situationen.
Intressant är det !
Det bästa för sossarna vore nog om Håkan Juholt avgår. Han och Mona Shalin är bland det bästa som hänt Alliansen, de har sett till att sossarna inte längre utgör det hot som de en gång var för den borliga regeringen.
/Redaktionen
Jobb
Minns inte om jag skrev att jag sökte ett jobb på Akademiska Sjukhuset i Uppsala?! Men hur som hellst det har jag gjort. Det är på en hjärtintensivavdelning. Jag trivdes ju enormt med hjärtsjukvård när jag var i Göteborg så tror detta skulle vara lika bra. Dessutom är Uppsala en spännande stad med ett stort sjukhus där det finns fantastiska utvecklingsmöjligheter. Vi får se hur det blir med det, hoppas på intervju. Men antar att det är många som sökt det jobbet. Jag menar, det är en spännande avdelning i en stor stad. Nåväl, det återstår att se. Trivs ju rätt bra på psykakuten också även om det vissa passa är så lugnt att man nästan klättrar på väggarna av trisstess.
Det som är så spännande med psykiatrin är att man aldrig vet vad som kan tänkas hända och att det är så ospecifikt. På somakuten så söker man med ETT problem oftast, hos oss så är det ofta oklart eller många olika saker.
Ångest, depression i kombination med missbruk eller någon annan psykisk sjukdom. Det gör det så intressant.
Men att jobba timtid är ingen trygghet och ibland jobbar man ju inte mycket. Vill jobba MER!
-------------
Fyfan va jag skulle behöva städa mitt rum... Men det har jag verkligen ingen lust med.
Ingen som vill ha en stor låda med gammla VHS-filmer? Eller nån som vill köpa två cd-spelare? Eller en gammal mixer? Eller annan elektronikskit som jag bara vill bli av med..
Usch skulle behöva plugga Religion också... Men det är ju så tragiskt tråkigt att jag bara skjuter på de..
Finns verkligen INGENTING som kan vara intressant med religion. Fyfan!
Dessutom är religion roten till all ondska i världen, alla krig och massa annan skit. Vad är det för sjuka jävlar som på allvar tror att de går Guds ärenden genom att döda andra människor som tror på samma (?) gud fast med ett annat namn... Det känns ologiskt och fruktansvärt långsökt. Hur FAN kan detta klassas som ett kärnämne på gymnasiet och hur fan kan det ha relevans i samhället på 2000-talet? Har inte mänskligheten kommit längre än att man fortfarande lär ut skiten.
-------------
Visst kan det väl vara bra att veta lite om religioner och så vidare. Man man får ju ställa det i propotion till användningsområdet i sverige, där iaf jag lever. Hur skulle det vara att lära ut vetenskaplig fakta istället? Övertyga dessa dårar om att det inte finns någon gud. Jorden är inte skapad av nån gud, livet är skapat av organismer som mutterat. Inte nån gud!
Det sjuka med detta människor som tror på Gud är ju att de tror på en gubbe som är helt inkompetent.
Hur dålig får man vara när man skapar en människa som han sen inte är nöjd med även om han finslipat på varelsen i flera tusen år. Vissa religösa fanatiker tror ju att de måste DÖDA andra för att gud vill de. OM gud nu kan styra allt på jorden varför dödar han inte alla dessa onda element själv? Det vore ju absolut smidigast.
--------------
Kontentan idag: Jag borde städa bort all religion i samhället :)
/Redaktionen
